Arkeologi i Israel är ett dammigt, varmt och obekvämt företag. För många som har prövat på har ryggvärk, törst och smuts fått en ny och fördjupad mening. Ofta vill den stora upptäckten inte infinna sig, utan istället får man nöja sig med benbitar av husdjur, kolbitar från forntida eldstäder och tonvis med lerskärvor, som man efter dagen slut ändå slänger eftersom de inte kastade något nytt ljus över det man försöker förstå.
Arkeologi i Israel består till stor del av små detaljer som förhoppningsvis kan fogas samman och ge en beskrivande bild av Bibelns länder och folk. Många gånger ger utgrävningarna en djupare förståelse av Bibelns innehåll, men lika många gånger skapas också nya frågor.
Men då och då hittar arkeologerna något stort, som hjälper oss att komma närmare Bibelns värld och förstummar en tvivlande omvärld då dess trovärdighet bekräftas. För det mesta sker det helt odramatiskt, men slumpen kan ibland slå till då man minst anar det, och det hela utvecklas till ett riktigt klassiskt äventyr. Den här artikeln handlar om en sådan händelse.
En tidig klarblå aprilmorgon, 1969, var Jim Fleming tidigt uppe. Han studerade biblisk arkeologi vid American Institute of Holy Land Studies i Jerusalem, och den här speciella vårmorgonen var perfekt för att undersöka Gamla stadens mur och portar. Morgonsolen hade just krupit över Olivberget, luften var frisk och klar efter en ovanligt regnig natt.
Med kameran över axeln, begav han sig till utsidan av Gamla stadens östra mur och följde den genom muslimska kyrkogården mot Gyllene porten (se bilden ovan), målet för hans morgonpromenad. Föga anade han, när han andades in vårluften, att han inom loppet av några minuter skulle befinna sig knädjut i människoben.
Den stängda porten
Gyllene porten är utan tvekan en av de vackraste av Gamla stadens åtta portar. Idag är de två bågformiga valven igenmurade och dess tystnad står i skarp kontrast med de livliga och högljudda aktiviteterna vid Jaffaporten i väst och Damaskusporten i norr.
Forskarna vet inte riktigt när porten stängdes. Det kan ha stängts av säkerhetsskäl under olika konflikter mellan araberna och korsfararna (1000-1200 talet). Eller den kan ha blivit stängd av de osmanska turkarna efter det att Suleiman den store återuppbyggde Jerusalems murar mellan år 1539 och 1542.
Portens bibliska anknytning (Sak 14:4-5; Joel 2:30-31; 3) kan också vara anledningen till att den är stängd.
Den slutliga domen och den judiska, kristna och muslimska traditionen angående Messias återkomst är sammankopplad med porten. Under medeltiden var den en plats där judarna kom för att bedja, som de gör vid klagomuren idag. Kristna har alltid associerat Gyllene porten med palmsöndagen (Luk 19:37; Mark 11:11; Joh 12:12-19) och Kristi andra tillkommelse. Muslimer vill bli begravda nära den eftersom Koranen nämner den i samband med Allahs sista dom. Under århundraden av politiska omvälvningar har den judiska och kristna närvaron minskat medan den muslimska kyrkogården växt längst den östra muren ända fram till portens portaler.
Dessa profetiska och apokalyptiska associationer har förändrat utseendet på Kidrondalen utanför Gyllene porten. På Olivbergets sluttningar finns judiska, kristna och muslimska kyrkogårdar. Den judiska kyrkogården, den äldsta i världen som fortfarande är i bruk, täcker dalens västra sluttning. Den kristna kyrkogården ligger djupt inne i en vägg på botten av dalen. Den muslimska kyrkogården täcker sluttningen fram till Gyllene porten. I århundraden har anhängare av dessa tre religioner önskat bli begravda så nära porten och Olivberget som möjligt. De tusentals gravar som täcker ”Domens dal” (Joel 3:14) vittnar om de dödas tro och deras väntan att på domens dag uppstå från det döda.
Föll rakt ner
Det var antagligen med allt detta i tankarna som Jim Fleming närmade sig porten från utsidan den där tidiga vårmorgonen 1969. När han la sig på knä framför Gyllene porten för att ta några foton fylldes han av dessa mystiska och vackra tankar och la märke till hur porten glänste i den tidiga vårsolen, redo att förtälja alla sina hemligheter. Omedvetet började hans fötter sakta sjunka ner i den muslimska kyrkogårdens leriga jord, fortfarande mjuk efter nattens kraftiga regn som ännu inte hade avdunstat. Plötsligt gav marken vika under honom och något som kan liknas vid ett mindre jordskred drog ner honom i underjorden. Han föll rakt ner i ett två och ett halvt meter djupt hål.
Han var förvirrad men oskadd. Han reste sig upp och försökte fokusera ögonen i det skumma ljuset som strilade ner från hålet ovanför. Plötsligt insåg han att han stod djupt i benrester från 30 till 40 människoskelett, antagligen lämningar från en massgrav. En del ben hade fortfarande brosk kvar, vilket gjorde att några skelett fortfarande hängde ihop. Jordfästningen måste ha skett någon gång under vårt århundrade.
När Jim till slut lyckades orientera sig i denna något obehagliga situation började han fundera på hur han skulle ta sig därifrån. Tillräckligt med sten hade rasat ner i graven för att han skulle kunna bygga en plattform och därifrån klättra upp genom hålet. Med tillfredsställelse konstaterade han att det fanns en väg ut ur röran och började därför närmare undersöka graven.
Till sin stora förvåning upptäckte han att framför honom, fullt synlig, fanns en antik mur under den Gyllene porten. Denna förvåning förstärktes ytterligare då han direkt under Gyllene porten fann fem kilformade stenar, som genom noggrann placering utgjorde en del av en massiv cirkelbåge insprängd i muren. Det var lämningar från en tidigare port till Jerusalem, som tydligen aldrig till fullo hade blivit dokumenterad. Jim försökte ta några bilder på upptäckten, även om han inte hade något blixtaggregat med sig. Sedan klättrade han ut ur hålet och återvände till skolan.
Nästa dag återvände Jim till Gyllene porten utrustad med ett blixtaggregat. Olyckligtvis hade gravvårdarna agerat mycket effektivt och snabbt, något som inte är speciellt karakteristiskt för Mellanöstern. Graven som Jim hade ramlat ner i hade redan blivit reparerad!
En ny chans
När Jim 1972 visade graven för sin bror la han märke till att ett nytt hål hade uppstått i graven. Glad över en ny möjlighet att fotografera den oupptäckta bågcirkeln under bättre förhållanden, återvände han med Dr Giacumakis, Professor Roy Hayden från Oral Roberts University och Ginger Barth från Institute of Holy Land Studies i Jerusalem.
De tog sig ner i graven och fotograferade återigen muren och den synliga delen av bågcirkeln. Kort därefter blev graven belagd med betong och sluten för gott. Graven och andra gravar direkt framför Gyllene porten blev 1978 omslutna av ett skyddande järnstängsel. Det är osannolikt att någon undersökning av den antika porten blir möjlig inom en snar framtid.
Men Jim och hans kolleger kunde ändå, med hjälp av fotografier och undersökning av omgivningen runt porten, inklusive muren, samla ihop tillräckligt med fakta för att ge upphov till vissa hypoteser och teorier. Utgångspunkten är att den lägre porten är äldre än Gyllene porten. Här bör man påpeka att Gyllene porten är den äldsta av de nuvarande portarna till Gamla staden i Jerusalem.
Gyllene porten var den enda antika porten som bevarades när Suleiman byggde om Jerusalems murar. De flesta forskarna anser att Gyllene porten byggdes under den bysantinska perioden, medan andra menar att den byggdes efter det att araberna hade erövrat Jerusalem år 630 e Kr (p g a likheten med andra portar som byggdes senare och avsaknaden av kristna kors).
Tre teorier
Här nedan följer en kort beskrivning av olika teorier som har uppstått om den lägre porten:
1. Vissa forskare daterar den lägre porten till perioden före bysantinska perioden, under den senare delen av det romerska imperiet. År 130 e Kr började Kejsare Hadrianus bygga upp Jerusalem igen och gjorde om den till en romersk koloni med namnet Aelia Capitolina. Enligt teorin kan den lägre porten ha varit ingången till vägen som ledde upp till Jupiter templet som Hadrianus byggde ovanpå det förstörda judiska templet. Teorin faller emellertid vid en jämförelse med två andra tidigare dolda portar från Hadrianus tid, som man har upptäckt vid utgrävningar runt den gamla staden i Jerusalem. Den lägre porten är annorlunda konstruerad än de andra två portarna.
2. Den lägre porten kan härstamma från Herodes period (37 f Kr – 70 e Kr), men detta är knappast troligt. Josefus, judisk historiker under det första århundradet, säger uttryckligen att den östra tempelmuren var den enda som Herodes den store och hans efterföljare inte byggde om.
3. Nästa slutsats är att om inte den östra tempelmuren byggdes av Herodes måste den lägre porten dateras längre tillbaka i tiden. Här uppstår en rad olika teorier om hur långt tillbaka i historien dateringen bör gå. Vissa vill datera porten och muren tillbaka till den hellenistiska perioden (219-196 f Kr; 103-76 f kr), andra forskare går ännu längre tillbaka i tiden till den persiska perioden (slutet av det sjätte århundradet f Kr). En naturlig koppling blir då judarnas återkomst från det babyloniska fångenskapen, när de återuppbyggde Jerusalem (2 Krön 36:23; Esra 1:2-3, 6:5-8; Neh 3-6). Men judarna fann det svårt att ens bygga ett enkelt tempel. Därför tvivlar vissa forskare att judarna klarade av att konstruerar en så mäktig mur som den östra och vill därför datera porten ända tillbaks till kung Salomos tid.
En exakt datering av den lägre porten verkar nästan omöjligt. Endast en mer noggrann undersökning kan avgöra ett mer noggrant datum. Men en sak är forskarna överens om. Porten måste vara äldre än Herodes den store. Ett datum så tidigt som Salomo verkar inte helt omöjligt pga en omfattande undersökning av muren runt omkring själva porten. Slutsatsen vi kan dra, som kan vara av intresse för läsaren, är att den lägre porten indikerar östra ingången till tempelområdet och templet som Salomo byggde och senare till templet som Herodes den store byggde. Det måste således ha varit den port som Jesus Kristus red igenom på en åsna i Joh 12, symboliskt den sista etappen till korset på Golgata och senare graven som inte kunde behålla honom.
Källa: Biblical Archaeology Review, The Undiscovered Gate Beneath Jerusalem’s Golden Gate. Januari/Februari 1983, Vol IX, nr 1.
Intressant Stefan! Jag var nyss i Jerusalem ett par veckor. och det finns ju verkligen hur mycket som helst att studera. Det här var något jag inte hade hört talas om.
Tack Stefan Green, för en mycket intressantartikel. Jag har hört att den undre porten skall vara något förskjuten i förhållande till den övre. Kan du bekräfta det? Det kan vara intressant med tanke på templets placering.
Enligt den arkeologiska rapport och bilder som jag har tillgång till (Jim Flemings), plus egna anteckningar, är den undre porten inte förskjuten, utan ligger exakt rakt under den nuvarande Gyllene porten. Det enda bildmaterial som finns är det Jim lyckades ta med sin kamera. Området har inte varit tillgängligt för undersökning sedan början på 70-talet på grund av den muslimska kyrkogården framför porten.
För den som är intresserad av teorier kring templets placering på tempelberget, kan jag rekommendera Dr Ritmeyers blogg (http://www.ritmeyer.com/).
Stefan,
Leen Ritmeyer har gjort ett omfattande forskningsarbete om Tempelberget i boken The Quest. Jag tror att den räknas som en av de mest seriösa som gjorts. Han menar att det är omöjligt att Jim Flemings upptäckt handlar om en annan port under den synliga Gyllene Porten eftersom utrymmet är för litet ner till berggrunden. Jag tror att Charles Warren grävde en tunnel i området och att det är denna forskning som Ritmeyer stöder sig på eftersom det ju är omöjligt att gräva där idag.
Ritmeyer menar att valvet under porten handlar om ett av flera stödvalv för en trappa som ledde upp till Östra Porten liknande det man funnit på västra sidan vid Robinsons Arch. Känner du till något om detta?
Hej Lars
Jag har inte läst ”The Quest” ännu, men i mina ögon är Ritmeyer en mycket seriös forskare så hans syn på saken måste absolut vägas in i bedömningen om det finns en port eller inte under nuvarande Gyllene porten.
På grund av att jag inte har läst ”The Quest” kan jag inte bedöma Ritmeyers slutsatser, men de verkar ändå vara begränsade av att det inte är möjligt att gräva på platsen. De enda som har sett valvet under Gyllene porten är ju Jim Fleming och hans kollegor som var med honom 1972, men även det resulterade enbart i olika teorier som är mer eller mindre sannolika.
Precis som Henrik sa i första kommentaren, så är det fascinerande hur mycket det finns att upptäcka i Jerusalem som hjälper oss att förstå Bibelns värld. Men mycket förblir hypoteser, speciellt om templets placering, på grund av de mycket begränsade möjligheterna att utföra utgrävningar på de heliga platserna.
Tack Stefan för din kommentar! Jag kommer inte ihåg just nu vad Ritmeyer grundar sin slutsats på men han är mycket bestämd i sin uppfattning att det inte kan ha funnits någon port under den nuvarande p g a att den ligger för nära berggrunden.
Jag såg förra året en förhandsvisning av en ny film som snart kommer att publiceras. Den heter ”Exodus Conspiracy” och visar hur det finns en konspiration att förhindra all arkeologi som bevisar Bibelns sannhet. Den svenske professorn Lennart Möller deltar i filmen. Det är tragiskt att det är så.
Intressant samtal. Jag är inget vidare insatt i bibelarkeologi, men är det inte så att nämnde Möller skrivit en bok byggd på Ron Wyatt’s ”forskning” som väl anses som bedrägeri/falsifarier/fantasier av de flesta arkeologer, historiker, m.fl.? Har Exodus Conspiracy också med Wyatt att göra?
Arkeologi och politik är en intressant kombination. Man hör rapporter både om hur Israels regering flyttar på palestinier i Jerusalem av arkeologiska skäl, men också om hur muslimerna på tempelberget förstör bevis på att det någonsin legat ett tempel där, och att myndigheterna låter dem hållas för att inte orsaka konflikt… Man förstår att arkeologi, särskilt i Jerusalem, blir något av ett minfält…
”Denna port var så liten att det räckte med en vakt – den var på sin tid även känd som ”Nålens öga”; detta är det nålsöga en kamel ej kan passera, i Jesu liknelse”
Delar Mark Driscoll’s perspektiv: http://www.youtube.com/watch?v=LT0V3g-oZz0
Vad handlar detta om? Att försöka finna bevis för bokstavliga uppfattningar? I så fall, lycka till till en omöjlig uppgift, men *min* tro handlar om en symbolisk berättelse som leder fram till den yttersta etiken som måste gälla i varje population människor som vill kunna överleva i en hård värld.
Om man däremot kan kartlägga de historiskt-sociala omständigheter som rådde under Jesu tid, så kan däremot detta vara användbart för att förstå vad Bibelns budskap egentligen försökte säga oss.
Den lägre porten handlar om Guds makt, envälde och nåd i kontrast till människans bundenhet i egenrättfärdighet och oförmåga till allt andligt. Lika vanlig som det är att tänka att jag kommer nog till himlen därför att Gud är så god och överseende, lika vanligt är det säkert att vi tänker att vi kommer in i Guds rike därför att vi är goda och har gjort mycket gott, Jesus pekar här på att det är omöjligt för människan att komma in i Guds rike (men för Gud är det möjligt).
Att hitta på andra tolkningar, är bara en bekräftelse av Jesu poäng i texten.
Matt 19:24; Mark 10:25 och Luk 18:25 är med största sannolikhet en ordspråks anologi (jfr Matt 23:24) och en medveten hyperbole, som inte syftar på någon port. Om det skulle vara frågan om en port eller passage, så har något sådant aldrig upptäckts arkeologiskt eller dokumenterats i någon källa som vi har tillgång till. Att det skulle syfta bokstavligt på en port blir därför ett löst antaganden som texterna i evangelierna inte säger något om. Vi riskerar dessutom att missa poängen med ordspråket om vi tolkar texten bokstavligt.
Ordspråket har alltså funktionen av en anologi mellan en rik person och en kamel, och att Jesus med den medvetna hyperbolen ”nålsögat” vill få hem poängen att det visserligen inte är omöjligt för en rik med sina skatter på jorden att komma in i Guds rike, men väldigt svårt.
Sedan förstår jag inte hur den eventuella lägre porten under nuvarande Gyllene porten förknippas i en kommentar ovan med ”nålsögat”. Matt 19:24; Mark 10:25 och Luk 18:25 har inget med Gyllene porten att göra, eller har jag missat något?
”Om det skulle vara frågan om en port eller passage, så har något sådant aldrig upptäckts arkeologiskt”
Porten som upptäcktes vid de ryska uträvningarna 1883?
Hej Thomas
Jag borde kanske ha sagt: …så har något sådant mig veterligen aldrig upptäckts arkeologiskt.” Men efter att ha kollat upp flera viktiga källor (ABD, ISBE, kommentarer, och arkeologisk litteratur) vidhåller jag att brist på tydliga bevis gör det omöjligt att sammankoppla en antik port eller passage med Matt 19:24; Mark 10:25 och Luk 18:25. Inga av de källor jag har nämnt ovan kan bekräfta att någon sådan port har någonsin existerat. Kan du specificera din uppgift lite mer noggrant med källa?
Sedan tror jag man missar poängen helt hållit med ”nålsöga” om det sammankopplas med en port. Om det är frågan om en port, är det mänskligt möjligt att få igenom en kamel (det är därför tolkar vill ha det till en port för att mildra Jesu ord), men nu säger Jesus att det är mänskligt omöjligt, bara Gud kan göra det. Det sistnämnda talar för att det är frågan om ett ordspråk med en hel del humor i. Ordspråket bör med andra ord ändå uppfattas bokstavligt i den bemärkelsen att det är helt omöjligt för en rik människa att på egen hand ta sig in i Guds rike. Sådant kan enbart ske i fantasin. Frälsningen är ett mirakel – där finns den möjliga vägen för oss alla, även för de rika som sätter sin tillit till sina jordiska skatter.
Varianter på detta ordspråk finns på andra ställen i antiken där kamel (största djuret i Palestina) byts ut mot elefant (största djuret i Mesopotamien), och dyker även upp i rabbinska källor: ”Perhaps you are from Pumbeditha, where they draw an elephant through the eye of a needle” (TB Baba Metzia 38b; TB ‘Erubin 53a).
Men som sagt, återkommer gärna med mer information om vad du syftar på, även om jag nog förblir tveksam eftersom sammanhanget och poängen i texterna inte stödjer att det skulle handla om en port.
Det enda jag har tillgängligt just nu är tyvärr ett pyttelitet häfte som jag köpte när jag var där på plats: ”Russian Excavations at the threshold of the judgment gate”. Häftet framställer det som säkert att detta är porten Jesus talade om. Den nämner även att det var respekterade arkeologer som deltog vid utgrävningarna; exempelvis Clermont – Ganneau.
Jag förstår inte hur poängen i berättelsen skulle kunna förloras om det var så att Jesus faktiskt syftade på denna port. Denna port är liten. För att komma ut ur staden på detta ställe, behövde man för att komma till den stora, egentliga porten, först gå igenom denna mycket lilla port. En kamel skulle inte klara det; i synnerhet inte om den var lastad. Ordet för kamel på hebreiska (eller är det arameiska?) är etymylogiskt besläktat med ordet för ”rik”. Kamel betyder då alltså i princip ”lastdjur”. Det hela blir en ordlek, som handlar om på samma sätt som den lastade kamelen – vars namn alltså är besläktat med ”rik” – inte kan komma igenom denna port, på samma sätt kan den rike – eftersom han är ”lastad” – inte komma till himmelriket. Poängen blir exakt den samme, med humor och allt – skillnaden är att den i detta fall är logisk, istället för absurd.
Men oavsett om det är så att Jesus talar om en port eller en nål så blir betydelsen som sagt enligt min mening exakt densamma, så vare sig den ena teorin stämmer eller den andra så är jag nöjd. :)
Men det du refererar till skedde 1883 och oerhört mycket har skett sedan dess. Listan över ”arkeologiska upptäckter” som under de senaste 100 åren har fått totalt omvärderats i ljuset av nya insikter är lång. Dagens arkeologer skulle inte heller kalla det som bedrevs då som arkeologi i vetenskaplig bemärkelse. Om en sådan upptäckt 1883 inte går att bekräfta i mer modern litteratur är det tveksamt om det går att sätta någon tillit till det.
Du har naturligtvis rätt i logiken, en möjligt förslag som jag kanske borde ha sett eller uttryckt tydligare i tidigare inlägg. Men om det är en hyperbole som Jesus använder sig av är det mer det absurda än logiken som är en del av poängen. Sedan om det är frågan om en port, är teorin snarare att det syftar just på en dörr i en större port. Det är först när den stora porten öppnas som en kamel kan passera igenom. Men det saknas bevis för att den lilla dörren kallades för nålsögat. Det verkar handla snarare om en idé som aldrig kunnat bli bekräftad. Här kan jag bland annat ref till Kenneth E. Bailey, Through Peasant Eyes, 165–166 som tar upp denna tolkning och förklarar att en sådan dörr aldrig någonsin kallats för nålsögat i mellanöstern.
Men det viktiga är ändå att vi verkar vara överens om hur Jesus vill att vi skall förstå ordspråket. Det är tillräckligt bra för mig också.