Tack för din intressanta artikel. Jag delar din uppskattning av bekännelsen. Jag är själv katolik och bekännelsen/försoningen spelar en stor roll i mitt personliga religiösa liv.

Jag har en fråga. Du berättar om detaljerna i hur bikten kom att försvinna i de lutherska kyrkorna trots att Luther själv verkar ha uppskattat värdet av den. Var denna utveckling bara ett resultat av tillfälligheter eller fanns det något i den lutherska läran som gjorde denna utveckling naturlig? Jag tänkte på det du skriver under punkt 4 ovan, att tron på förlåtelsen är det avgörande kriteriet på förlåtelsens effektivitet. Om tron på förlåtelsen är det avgörande så är väl själva bikten bara ett slags pedagogiskt hjälmedel, dvs ett sätt för oss att komma till tro på förlåtelsen. Tror vi på förlåtelsen ändå så behöver vi inte bikta oss. Alltså blir bikten lätt något som betraktas som överflödigt och följaktligen försvinner, eftersom man helst vill undvika obehaget?

Du har naturligtvis rätt i logiken, en möjligt förslag som jag kanske borde ha sett eller uttryckt tydligare i tidigare inlägg. Men om det är en hyperbole som Jesus använder sig av är det mer det absurda än logiken som är en del av poängen. Sedan om det är frågan om en port, är teorin snarare att det syftar just på en dörr i en större port. Det är först när den stora porten öppnas som en kamel kan passera igenom. Men det saknas bevis för att den lilla dörren kallades för nålsögat. Det verkar handla snarare om en idé som aldrig kunnat bli bekräftad. Här kan jag bland annat ref till Kenneth E. Bailey, Through Peasant Eyes, 165–166 som tar upp denna tolkning och förklarar att en sådan dörr aldrig någonsin kallats för nålsögat i mellanöstern.

Men det viktiga är ändå att vi verkar vara överens om hur Jesus vill att vi skall förstå ordspråket. Det är tillräckligt bra för mig också.

Jag förstår inte hur poängen i berättelsen skulle kunna förloras om det var så att Jesus faktiskt syftade på denna port. Denna port är liten. För att komma ut ur staden på detta ställe, behövde man för att komma till den stora, egentliga porten, först gå igenom denna mycket lilla port. En kamel skulle inte klara det; i synnerhet inte om den var lastad. Ordet för kamel på hebreiska (eller är det arameiska?) är etymylogiskt besläktat med ordet för ”rik”. Kamel betyder då alltså i princip ”lastdjur”. Det hela blir en ordlek, som handlar om på samma sätt som den lastade kamelen – vars namn alltså är besläktat med ”rik” – inte kan komma igenom denna port, på samma sätt kan den rike – eftersom han är ”lastad” – inte komma till himmelriket. Poängen blir exakt den samme, med humor och allt – skillnaden är att den i detta fall är logisk, istället för absurd.

Men oavsett om det är så att Jesus talar om en port eller en nål så blir betydelsen som sagt enligt min mening exakt densamma, så vare sig den ena teorin stämmer eller den andra så är jag nöjd. :)

Sedan tror jag man missar poängen helt hållit med ”nålsöga” om det sammankopplas med en port. Om det är frågan om en port, är det mänskligt möjligt att få igenom en kamel (det är därför tolkar vill ha det till en port för att mildra Jesu ord), men nu säger Jesus att det är mänskligt omöjligt, bara Gud kan göra det. Det sistnämnda talar för att det är frågan om ett ordspråk med en hel del humor i. Ordspråket bör med andra ord ändå uppfattas bokstavligt i den bemärkelsen att det är helt omöjligt för en rik människa att på egen hand ta sig in i Guds rike. Sådant kan enbart ske i fantasin. Frälsningen är ett mirakel – där finns den möjliga vägen för oss alla, även för de rika som sätter sin tillit till sina jordiska skatter.

Varianter på detta ordspråk finns på andra ställen i antiken där kamel (största djuret i Palestina) byts ut mot elefant (största djuret i Mesopotamien), och dyker även upp i rabbinska källor: ”Perhaps you are from Pumbeditha, where they draw an elephant through the eye of a needle” (TB Baba Metzia 38b; TB ‘Erubin 53a).

Men som sagt, återkommer gärna med mer information om vad du syftar på, även om jag nog förblir tveksam eftersom sammanhanget och poängen i texterna inte stödjer att det skulle handla om en port.

Porten som upptäcktes vid de ryska uträvningarna 1883?