Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for september, 2008

Missio Dei

Missio Dei

I den här första artikeln tänkte jag tala om en aspekt av Missions-teologin som har och har haft stort inflytande på kyrkans lära och liv under senare hälften av1900-talet och framåt, nämligen förståelsen av mission som missio dei

Historisk förståelse av mission

Den Kristna kyrkan föddes och utvecklades i en missions-situation. De första Kristna fanns sig själva i en mång-religiös kontext inom det Romerska imperiet och med den Hellenistiska kulturen, där de brottades med sin identitet. Just denna missiologiska situation där man krockade med olika religioner och filosofier krävde reflektion och utmejslade kyrkans identitet och inspirerade dess teologi. De Kristna ledarna tog papper och penna för att adressera konkreta samtida problem och ämnen till troskongregationerna. Man blev tvungen att teologisera. Martin Kählers observation att ‘mission is the mother of theology’ är viktig för att förstå teologins missiologiska natur.

Mission har under århundradenas historiska förlopp tolkats och förståtts på lite olika sätt. Ibland så tolkades det soteriologiskt, dvs att mission handlar om frälsningen av människor från evig förtappelse. Under andra tider så har mission förståtts som ett kulturellt utbyte, där de s k ”outvecklade” och ”lägre stående” civilisationerna skulle få del av det ”högre stående” västerländska kulturen. Kolonialismen brukar ju nämnas i detta sammanhang. Mission har också setts i kyrkliga termer där det har handlat om utbredande av kyrkans (eller ett specifikt samfunds) territorier. Ibland har mission definierats som en frälsningshistorisk process där världen stegvis förvandlas till Guds rike.

Barths paradigm

Under 1900-talet så började förändringar att ske inom teologin och missiologin. Från en tidigare klar betoning på Kristologin och Ekklesiologin, så började en teologi centrerad på Guds väsen och natur ( trinitariansk) utvecklas och betonas bland ledande teologer. Detta teologiska ”system skifte” ägde rum både inom protestantiska och katolska cirklar. Många missiologer kom att bli påverkade av utvecklingen inom den systematiska teologin i synnerhet. Flera kan nämnas som var med och ledde utvecklingen bland dessa teologer. En av 1900-talets förmodligen mest inflytelserika teologer, Karl Barth, var väldigt tongivande i det här nya sättet att se på mission som David Bosch i sin Magnus opum, Transforming Missions likställer med ett nytt ‘paradigm-skifte’. (1) Barth ses av en del forskare som pionjären när det gäller uppväckandet eller upplivandet av den antika treenighetsläran på 1900-talet (t ex den finske NT-forskaren Kärkinen). Barth såg mission som den treenige Gudens aktivitet. Han menade att Gud i sitt väsen är sändande. Han menade också att Kyrkan är det primära medlet genom vilket Gud uppnår sina syften med världen. Kyrkan är en deltagare på Guds initiativ.

Man brukar säga att Barths inflytande nådde en topp vid Willingen konferensen 1952 som anordnades av IMC(International Missionary council) vilket sedermera skulle uppgå i WWC (World Council of Churches). Uifrån denna konferens, så kom termen Missio Dei att få en mer tydlig och framträdande plats. Wilhelm Anderson kommenterar Willing konferensen så här:

‘If we wish to sum up, with systematic precision, Willingen’s approach to a theology of the missionary enterprise, we must say that it is trinitarian in character. In the Willingen statements, the triune God Himself is declared to be the sole source of every missionary enterprise’ (2)

Missio Dei

Missio Dei är en latinsk term som vanligtvis översätts som Guds sändande. Förståelsen av termen kom att bli att mission är något som härleds ur Guds natur.(3) Initiativet till Mission kommer från Gud själv. Gud Fadern sände Sonen och Fadern och Sonen sänder Anden. Till detta lades till såsmåningom att Fadern, Sonen och Anden sänder kyrkan till världen. Slutresultatet av missio dei blir med Peters ord, ‘…glorification of the Father, Son and the Holy Spirit.’(4)

Mission härleddes från Guds karaktär. Skillnaden var just att man började se missionen i ljuset av trinitariansk lära och inte i första hand utifrån Kristologiskt, Ekklesiologiskt eller Soteriologiskt perspektiv vilket var fallet tidigare.Det blev en breddning av perspektivet. Mission sågs nu som ett deltagande i Guds mission snarare än kyrkliga aktiviteter. Mission hade inget eget existensberättigande eftersom initiativet kommer från Gud. Det var Guds mission och inte enskilda missionärer eller ens kyrkans.

Mission ses som ett av Guds attribut. Eftersom Gud är en missionerande Gud, följaktligen så är Guds folk ett missionerande folk. Ekklesiologin som utvecklas från den här övertygelsen beskriver kyrkan som missionerande i grunden. Först kommer missionen, sen kommer kyrkan som instrumentet för missionen. Följaktligen så är det fel att säga att kyrkan har en mission såsom att kyrkans existens kommer först. Snarare är det mer rätt att säga att missionen har en kyrka. Kyrkan blev till för att utföra Guds mission. Missio Dei instiftar Missio ecclesiae. M a o, den sändande Guden är motivationen för missionerande aktiviteter som kyrkan utför.
Den Brittiske missiologen Andrew Kirk uttrycker det väldigt bra:

‘Mission is so much at the heart of the church’s life that, rather than think of it as one aspect of its existence, it is better to think of it as defining its essence. The Church is by nature missionary to the extent that if it ceases to be missionary, it has ceased being Church.’(5)

Mission är inte en liten gren av kyrkans alla aktiviteter, som vissa personer håller på med. Mission definierar kyrkans existens som Kirk så väl uttrycker det. Kyrkan som missionerande är en gemenskap av människor med ett anförtroende eller som på engelska ‘a commission’. Det beskriver dem som har tagit emot ett mandat och följaktligen lever med en inre förpliktelse att fullborda det som dem är sända för, relaterat till dem som de är sända till – världen. Målet med kyrkans mission är ju världen eftersom det är till världen som kyrkan är sänd.

En del teologer (i synnerhet evangelikaler)kritiserade Missio Dei. (6) Dom menade att begreppet förlorade sin funktion p.g.a att termen fick en så vid och bred tolkning. Man menade att den kunde användas av människor och grupper med väldigt exklusiva teologiska positioner. Bosch höll med till viss del om den synpunkten, men han kunde ändå se värdet i termen i det att den hjälper oss komma ihåg att varken kyrkan eller människan är ursprunget till missionens existens. Bosch uttryckte det så här: ‘Gud är en källa av sändande kärlek. Detta är den djupaste källan till mission’ (7).

Slutord

Det finns givetvis mycket mer att säga om Missio Dei. Förståelsen av missions-uppdraget som Missio Dei har idag anammats av kristna från i stort sett alla kyrkor och samfund. Synsättet har öppnat dörren för en ekumenisk plattform för mission att bli möjlig. Den treenige Guden är missionerande i sitt väsen. Därför är kyrkan missionerande i sitt väsen. Det går inte att separera kyrkan från mission. Gör man det, så får man en deformerad kyrka. Kyrkan ska vara medlet för mission och inte ändamålet för missionen. Mission är också kyrkans syfte. Det betyder att mission är vad Kyrkan är till för. En kyrka som inte gör mission, är inte kyrka enligt den här förståelsen. Missio Dei har styrt och kommer att styra missionstänkandet inom den Kristna kyrkan en bra bit framåt i tiden.

David Johansson

Literatur

1.David J.Bosch. Transformings Mission: Paradigm Shifts in Theology of Mission, (Orbis Books, Maryknoll : Orbis Book, 1991), p.389f

2. Wilhelm Andersen, Towards a Theology of Mission. A Study of the Encounter between the Missionary Enterprise and the Church and Its Theology, IMC Research Pamplet No. 2 (London: SCM, 1955)

3. Bosch, Transforming Mission, p.389ff

4. George W.Peters, A Biblical Theology of Missions,( Chicago: Moody Press, 1972),p.9.

5.Andrew Kirk. What is Mission? Theological Explorations. (London: Darton, Longman & Todd Ltd, 2000),p.30.

6.Se diskussionen i F.J. Verstrealen et al (eds.), Missiology: An Ecumenical Introduction (Grand Rapids: Eerdmans, 1995), 438-457.

7.Bosch, Transforming Mission, p.370.

Annonser

Read Full Post »